Hett kött: dags att utmana köttnorm och liberal hegemoni

Köttkonsumtionen i Sverige har enligt Jordbruksverkets beräkningar ökat explosionsartat bara sedan 1980-talet. År 1980 konsumerade den genomsnittlige svensken 64 kilo kött. Åtgången har därefter ökat stadigt, och år 2010 konsumerade svenskarna 85 kilo per person. Vårt moderna köttätande är en existentiell fråga med många djup. Tillåt mig att nysta i detta djup.

Våra respektive matvanor anses vittna om vårt väsen. Köttätandet är en stark identitetskomponent, tydligt kopplad till manlighet. Amelie Björk skriver att ”djurdödandet/köttätandet ingår både i människans hävdande av sin artauktoritet och i mannens hävdande av sin specifika dominans över djur, kvinna och barn. En ”riktig” man äter kött, en ”riktig” kvinna måste inte göra det”. Tjurfäktningens brutala iscensättning av kampen mellan människa och best kräver en stridsduglig matador villig att besegra ”det vilda”. Samhället hyser en ideologisk bild av mannen som förborgad med ”hårda” värderingar: dominans, rationalitet, styrka och aggressivitet. Hur många filmer finns det inte som reproducerar denna stereotyp. Martin Scorseses ”Raging bull”, Jerns och Larssons ”Odjuret”, Phil Joanous ”State of grace”… Listan är oändlig. I relation till detta är det av värde att se till det falliska i många av våldets attribut. Jägarens gevär, svärdet eller ett spjut är starka symboler för det manliga könet. De utgör fysiska uttryck för hur mannen tvångsmässigt ständigt pressas till att bevisa sin potens. Våldet är ett manligt kapital.

Enligt EUFIC, European Food Information Council, konsumerar (europeiska) flickor och kvinnor generellt sett mer frukt och grönt än (europeiska) pojkar och män. Även inkomst och utbildning spelar roll – personer med lägre inkomst och utbildning äter mindre frukt och grönt än personer med högre inkomst och utbildning. Det här tyder på att, med Holly Brubachs ord, ”meat eating persists as a badge of masculinity”, alltså att sociala mekanismer delvis motiverade av stereotypa könsroller kontrollerar våra konsumtionsvanor. Den fria konsumenten är således en liberal villfarelse.

Det finns gott om hälsoskäl för att avvara kött. Det är konstaterat att vegetarianer mer sällan drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och lungcancer. Världscancerfonden skrev i en uppmärksammad global rapport 2008 att hög konsumtion av rött kött är förbundet med en betydande risk för tjock- och ändtarmscancer. Vidare befinner sig vegetabilier längst ned i näringskedjan. Detta innebär att de samlar upp mindre miljögifter än djur, som befinner sig högre upp. Att äta vegetariskt innebär att man får i sig lägre koncentrationer av tungmetaller och andra kemikalier, som PCB och DDT. Vidare är vegetarianism en solidaritetsfråga. Enligt FN ger boskapssektorn upphov till 18 procent av alla växthusgaser. Det gör den till en värre bov än hela den sammanlagda transportsektorn. Vår köttkultur är en stor strukturell fråga, och klimatproblematiken sträcker sig över individuella, lokala, regionala och nationella gränser.

För att producera animaliskt protein krävs det mångdubbelt större åkerarealer än för att producera vegetabiliskt protein. Genom att istället nyttja den mark som i dag koloniseras av köttproduktionen till att odla grönt protein kan man således, i teorin, effektivisera livsmedelsproduktionen och mätta en större del av jordens befolkning. Det är bisarrt att det omvända i dag praktiseras på ett jordklot med miljarder svältande människoliv. Dessutom har Sverige blivit en dumpningsmarknad för europeiskt lågpriskött, vars produktionskedja vilar på billig arbetsktraft med undermåliga arbetsförhållanden. Importkött förbilligat genom bristfälliga arbetsvillkor är ett olämpligt alternativ för den hänsynsfulla människan. Köttets ofta långa transportsträcka gör det dessutom till en miljöbelastning.

I ljuset av detta är det positivt att Jordbruksverket precis har släppt en rapport med titeln ”Hållbar köttkonsumtion: vad är det? Hur når vi dit?”. En kritisk diskussion om kött och köttätandets innebörder har tänts ånyo, och det hettar på det politiska fältet. I sitt pressmeddelande råder Jordbruksverket i princip till en kost bestående till större delen av vegetabilier än kött. Verket skriver även att konsumentmedvetenhet måste kompletteras med offentliga styrmedel. Den liberala hegemonin kring konsumtion har utmanats.

Det är min övertygelse att någonting måste överröstas inom människan för att hon ska acceptera grymhet och övergrepp. Den strukturellt implementerade idén om ”det naturliga” får allt som oftast denna funktion som överröstande berättelse. Människan anses av naturen att vara ett köttätande djur. Man hänvisar till människan som denna oreflexiva organism, vars inre essens är köttätande. Vi har alltid ätit kött, hävdas det, och detta skulle alltså legitimera att fortsättningsvis äta djur- oavsett rådande omständigheter. Det här mytologiserade, osakliga och köttiga förflutna, som anses vara någon ytterlig sanning, agerar fikonlöv till masslaktens förmån. Människan är naturen. Därför är naturen hennes att utnyttja.

En annan, helt motsatt berättelse, som övertygar människan om hennes okränkbara rätt till andra levande varelsers kroppar, är den om människan som överlägsen och väsensskild från djuren. Ibland tar denna berättelse religiös form, men inte nödvändigtvis. Människan är inte ett djur, hävdas det. Med sin förmodade intelligens, självmedvetenhet eller gudagivna välsignelse står hon över djuren. Djurens liv och vara är människans att kontrollera, reglera och förfoga över. Människan är skild från naturen. Därför är naturen hennes att utnyttja.

Köttnormens ohederlighet och paradox gör sig gällande.

De liberala standardfraserna om valfrihet och om att få bestämma själv bortser från flera saker. Dels lever vi i ett köttnormativt samhälle, och vi indoktrineras i köttätande från barnsben. Sociala och ekonomiska förutsättningar påverkar vår konsumtion. Liberalismen hyser en förljugenhet. Tvånget i vårt ”fria” samhälle är lika verkligt och verksamt som i en totalitär stat, men mer smygande försåtligt, eftersom man ”kan låta bli om man inte vill”. Men det är ens vilja som betvingas. I en patriarkal samhällsordning är det männen som är mest kapitalstarka och därmed är det männen som har makten att förfoga över varorna. Mannen har lagt både djuret och kvinnan under sig – båda två är objekt för hans njutning. Vidare erbjuder den liberala ståndpunkten en oslagbar ansvars- och visionslöshet. Samhället drivs inte framåt av en politik som missförtroendeförklarar det kollektiva ansvaret. Det är ju heller inte köttätaren som individ som skördar köttindustrins frukter i form av klimatförändringar, svält och smittospridning. Det gör hela mänskligheten. Och för det tredje kan köttätande legitimeras genom valfrihetsdogmen enbart om man äter sitt eget kött. Det finns ju ingen valfrihet för djuret. Däremot tvingas djuret att bära konsekvensen av människans blodtörst. Den liberala konsumentens ohämmade frihet att välja simmar i en ocean av djurkadaver.

Köttätande är oupplösligt förbundet med våldsutövning, och detta är, som nämnt, ett manligt kapital. Inte minst begår köttätaren våld mot det djur vars lekamen han sätter i sig. Dessutom begår han våld mot den svältande befolkning vars behov bättre hade kunnat tillgodoses om kostproduktionen omställdes till en vegetarisk sådan. Köttätande innebär även våldsutövning mot vår planet, vår miljö, och alla de som drabbas av klimatförändringarna – isbjörnar, framtida generationer samt samtida medmänniskor. Köttätaren begår även våld mot sin egen kropp. Det röda köttet innebär i sig själv stora hälsorisker, parat med den eventuella förekomsten av miljögifter. På en abstrakt nivå innebär köttätande ett upprätthållande av den köttnorm som disciplinerar människan. Denna köttnorm brukar på strukturellt manér våld mot individens frihet att i uppriktig frihet själv välja sin egen kost. Dessutom disciplinerar normen de individer som väljer att bjuda normen motstånd.

Apropå köttätandets våldsutövning skriver Nobelpristagaren J M Coetzee i den fenomenala boken Djurens liv: ”Vi är omgärdade av en verksamhet så degraderande, grym och fylld med dödande att den konkurrerar med allt det Tredje Riket var kapabelt till, ja den kan till och med sägas överträffa det eftersom detta är ett system utan slut, självgenererande – som oupphörligen sätter kaniner, råttor, kycklingar och kor till världen i syfte att döda dem”.

Dessa är de existentiella frågor som är inkorporerade i någonting så enkelt och ändå så svårt som vårt val av kost. Vår kost ger oss inte enbart den näring som krävs för att vi över huvud taget ska kunna överleva. Den ger oss även en identitet. Kosten skvallrar om genus- och klasstillhörighet. Den vittnar om våra sociala positioner, om samhället i stort, om norm, om makt och om motstånd. Vår mat har potential att förse oss med gifter som kan beröva oss livskvalitet. Och varje dag ser vi genom vårt kostval till att beröva miljontals djur deras liv och livskvalitet. Kosten berör även kanske den djupaste existentiella frågan av dem alla: den moraliska. Din tallrik har makt att vittna om dina övertygelser.

Ludvig Fahlvik

Annonser

3 kommentarer

Filed under Debatt

3 responses to “Hett kött: dags att utmana köttnorm och liberal hegemoni

  1. Robert

    ”Mannen har lagt både djuret och kvinnan under sig – båda två är objekt för hans njutning.” Kom ur 68-garderoben…!

  2. Nämen Robert! Du borde komma in i stället!

  3. Grymt bra. Apropå det fascistoida i att hävda den starkares (människan) rätt framför den svagares (djuret) skulle kunna tilläggas att köttätande och konkurrens/utslagning kanske inte förutsätter men definitivt förstärker varandra. Köttätande går således utmärkt ihop med kapitalism, men jag kan absolut inte se hur en framtida socialism ska kunna innehålla ett systematiskt mördande och utnyttjande av (andra) djur. Alla ska med osv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s