Sandras första maj-tal på Medborgarplatsen

Vår ordförande Sandra hade fått äran att hålla tal på Medborgarplatsen inför ungefär 15 000 demonstranter! Nedan följer hennes tal i sin helhet.

Kamrater!

Ännu är nog de flesta av oss vana att tänka på utbildning i Sverige som en rättighet för alla; och inte som en handelsvara. Idag debatteras många frågor ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Det kan verka som om skillnaden mellan privat och offentligt bara handlar om finjusteringar i ett och samma system. Men då glömmer man frågan om demokrati. Möjligheten till högre utbildning ska vara en demokratisk rättighet för alla oavsett plånbok och då måste vi bekämpa varje försök att förskjuta makt och rättigheter till de som har råd!

Från och med i höst kommer utomeuropeiska studenter vid svenska lärosäten att tvingas betala en avgift för sina studier. Regeringen försöker få detta att framstå som just en finjustering, men det är egentligen ett steg i ett totalt systemskifte. I Storbritannien har planerna på att minska statliga anslag och höja studentavgifterna lett till massdemonstrationer. Vad är det som säger att det svenska utbildningsväsendet inte kommer att gå samma väg, nu när vi väl börjat rucka på de mest grundläggande demokratiska principerna?

Ett argument från borgerligt håll för att offra dessa grundläggande rättigheter har varit att den högre utbildningens resurser har, som man säger, “gröpts ur” och att det måste till pengar. Men det är viktigt att komma ihåg att den här slutsatsen dras av folk som har på sig väldigt specifika, selektiva och ideologiskt färgade glasögon. Man måste använda sig av en väldigt osammanhängande och fragmentarisk samhällssyn för att oroa sig över ekonomiska förluster i en specifik samhällssektor, samtidigt som man genomför rekordstora skattesänkningar. Man vill alltså tvinga studenter som inte råkar vara födda i rätt världsdel att betala höga avgifter samtidigt som man stjäl enorma ekonomiska resurser från oss alla genom den bakvända fördelningspolitik som inte bara ökar klassklyftorna, utan också utarmar våra gemensamma tillgångar. Det är en ful taktik att sänka skatter som skulle kunna komma alla till godo och sedan hävda att vi “inte har råd” att upprätthålla ett rättvist och demokratiskt system. Jag undrar: vilka rättigheter ska avskaffas härnäst för att vi “inte har råd”?

I denna situation där politik och extrem ideologi tillåts sätta sin prägel på allt i samhället – också på det viktigaste och mest grundläggande – sker samtidigt en påstådd “avpolitisering” av studentkårerna och ett avskaffande av kårobligatoriet. Ytterligare forum för demokratisk och jämlik möjlighet till påverkan monteras ner. Individen ska få mer makt på bekostnad av kollektivet, men varje individ har inte samma resurser. Till slut återstår bara den stenhårda, kapitalistiska logiken att du får vad du betalar för och att storleken på plånboken avgör allt.

Man låtsas som om klasserna och deras intressen inte längre finns, när klassklyftorna i själva verket växer sig större än på mycket länge. På så sätt vill man lura i oss att vi alla på något sätt kommer att tjäna på att privatekonomi blir avgörande för vilka möjligheter vi får livet. Alla vi som inte har obegränsade resurser behöver organisera oss gemensamt för att motverka fåtalets orättvisa makt. Detta, kamrater, kan vi bara göra om vi slutar svälja maktens genomskinliga lögner om “ekonomiska nödvändigheter” och istället organiserar oss tillsammans och kräver våra rättigheter!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Aktivitetsrelaterat, Bildreportage

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s