”His resistance is the measure of your oppression”

Ett av dessa briljanta slagord som kreativa och analytiska kvinnor formulerade i 1970-talets kvinnorörelse som kan användas till det som så många feminister och andra gör idag: sammanfatta kvinnokampen i dagsläget och peka ut de viktiga områden som slaget står om just nu. Genom att leta efter motståndet hittar man de bärande bjälkarna i det patriarkala bygge vi lever i.

Många män i Sverige idag är beredda att vara feministiska kämpar om kampen står om att afghanska flickor ska ha rätt att gå i skolan, eller att kvinnor ska ha rätt att lönearbeta. Så har det förstås inte alltid varit, och är inte överallt idag heller, men det är inte om de sakerna som kampen står i Sverige idag. Däremot är det väldigt få män som står på barrikaderna när frågan handlar om att dela föräldraskapet jämlikt.

Det finns en liten men högljudd grupp män som menar att män är förtryckta eftersom de ofta förlorar mot kvinnor i vårdnadstvister. Vad dessa män borde göra, om de menar allvar med sin vilja att vara vårdnadshavare och inte bara är ute efter en allmän maktdemonstration, är att kämpa för individuell föräldraförsäkring. I den frågan är motståndet benhårt. Trots rättigheten och diverse morötter tar män ut ungefär tjugo procent av föräldraledigheten. Om man verkligen vill att män och kvinnor ska vara lika bra föräldrar, så räcker det inte med att försäkra män om att de kan vara bra föräldrar – det krävs att män i praktiken börjar ta hand om sina barn lika mycket som kvinnor gör.

Det är ingen tvekan om att kvinnor generellt sett, givetvis inte i varje enskilt fall, är bättre föräldrar än män. Det syns i ytterligheterna, att det är män som misshandlar sina barn och sina barns mammor – mycket sällan tvärtom även om det såklart förekommer. Det syns i vardagliga situationer, att det är kvinnor som ser till att barnen kommer iväg till tandläkaren, har med sig gympakläder till skolan, present till födelsedagsfesten och pennor till skolstarten. Det syns i vuxnas relationer till sina föräldrar: testa att fråga tio personer, gärna unga vuxna som har växt upp med en generation pappor som faktiskt hade möjligheterna att vara bra och närvarande fäder, vem av sina föräldrar hon eller han har bäst kontakt med idag. Vem ringer och småpratar och kollar läget?

Självklart får mamman en närmare relation till sitt barn om hon tar ut 80% av föräldraförsäkringen, det är ju genom den vardagliga skötseln och det vardagliga umgänget som starka band skapas. Med bonusar, pappagrupper, navelsträngsklippande och så vidare lockas män att ta sin del av föräldraskapet – ändå är det så få män som gör det.

Så här är det: män vill inte släppa de fördelar – på arbetsmarknaden, bland vännerna, för tiden till de egna intressena – som det ger att vara andreförälder. Kvinnors större ansvar för barn är en bärande bjälke i kvinnoförtrycket i Sverige av idag, därför gör män motstånd. Och det motståndet kommer inte att övervinnas med fler pappagrupper, utan, som en början, individuell föräldraförsäkring som kräver av män, istället för erbjuder, att de ska ta lika ansvar för föräldraskapet.

/Carolina
—————————————————-
Från Konfliktportalen.se: Hans Norebrink skriver Stalin förklarad, Anders_S skriver Olika sorters rån, andread0ria skriver När moderater försöker leka vänster, jesper skriver Flickan och hämnden, loaderrorready skriver Veckans Varning

För mer vänsterbloggar besök http://www.konfliktportalen.se.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s